Sorsele kommuns svar på remiss av delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland SOU 2023:46
Sorsele kommun är en av de kommuner som getts möjlighet att lämna remissvar på Renmarkskommitténs delbetänkande Jakt och fiske i renbetesland SOU 2023:46. Utredningen handlar om hur jakt och fiske ska nyttjas och upplåtas i renbetesland. Stark koppling finns till den så kallade Girjasdomen. Kommunstyrelsens allmänna utskott har beslutat om yttrandet, vilket har skickats in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet:
Sorsele kommun saknar den juridiska kompetens som krävs för att föra en diskussion angående rättsläget med anledning av Girjasdomen. Vår uppfattning är att juridik ska vägas tillsammans med politisk inriktning avseende hur markanvändning ska ske framåt. Politisk inriktning och vilja bör vara överordnad juridiska aspekter.
Markanvändningskonflikterna behöver få en politisk lösning
Girjasdomen handlade om huruvida det är Girjas sameby eller staten som har störst rätt att upplåta småviltsjakten på statens mark ovan odlingsgränsen inom Girjas sameby. Domstolen kom med hjälp av ett antal nutida och historiska rättsakter som rör samiska rättigheter till slutsatsen att Girjas sameby har större rätt än staten att upplåta jakten. Mot bakgrund av Girjasdomen fick sedan Renmarkskommittén uppdraget att bedöma rättsläget kring rätten att upplåta jakt och fiske även inom övriga samebyars områden. Domstolen behövde inte ta hänsyn till konsekvenserna av domen med avseende på konfliktnivåer, attraktivitet, ekonomi och andra faktorer som påverkar människorna och utvecklingen på en plats. Sorsele kommun anser därför att den enskilda domen med sina specifika omständigheter och avgränsningar inte bör ligga till grund för framtida utformning av lagstiftningen kring upplåtelse av jakt och fiskerättigheter.
Sorsele kommun anser att kommittén i det fortsatta arbetet bör arbeta fram politiska lösningar som tar ett helhetsgrepp på markanvändningen i renbetesland. Kommittén bör också ta fram konsekvensanalyser av sina förslag som visar på vilket sätt förslagen påverkar platsernas utveckling och hur olika grupper av människor berörs. Det kan som exempel handla om social, kulturell och ekonomisk påverkan. Det kan också avse företagare inom skogsnäring och besöksnäring eller privatpersoner som jagar och fiskar, oavsett om personerna är renägande samer och därmed medlemmar i samebyn, samer som inte äger renar, om de tillhör majoritetsbefolkningen eller annan grupp.
Staten bör även fortsättningsvis ha uppdraget att upplåta jakt- och fiske i på statens mark ovan odlingsgränsen
Sorsele kommun ställer sig bakom kommitténs förslag om att, tills att en ny lagstiftning är på plats, låta länsstyrelserna fortsatt hantera upplåtelsen av jakt och fiske inom de berörda områdena. Sorsele kommun ställer sig inte bakom de skisser som kommittén tagit fram till en framtida lagstiftning och som återges i delbetänkandets bilaga 3, där kommittén skissar på ett regelverk där upplåtandet av jakt och fiske övergår till samebyarna generellt. Skälen till detta är flera.
Länsstyrelsen är en neutral part och kan säkerställa ett hållbart nyttjande av fiskstammar och vilt. Länsstyrelsen har personal med stort kunnande inom viltförvaltning och staten är väl lämpad att göra relevanta avvägningar mellan olika intressen, och samtidigt säkerställa att rennäringen inte i onödan störs av jakt och fiske.
Sorsele kommun är emot att flytta ansvaret att förvalta en viktig naturresurs från länsstyrelsen som är en aktör som står under demokratisk kontroll, till samebyarna som utgörs av affärsdrivande ekonomiska föreningar där endast renägare har inflytande och beslutsrätt. Av Sveriges runt 30 000 samer är endast ca 4000 renägande och ett fåtal personer äger en stor del av renarna.
Modeller som bygger på lokal förankring är intressanta och behöver belysas ytterligare
Kommittén föreslår att länsstyrelserna ska kunna överlåta upplåtandet av jakt- och fiskerättigheter på föreningar med stark lokal förankring. Lokala jakt- och fiskeintressenter, samebyar och det lokala näringslivet tillsammans hittar system för upplåtelsen av jakt och fiske som upplevs rättvisa. I Sorsele finns en modell som kallas Ammarnäsmodellen, vilken har varit verksam sedan 2009 och fungerar alltjämt. Ammarnäsmodellen bygger på ett samarbete mellan Länsstyrelsen, berörda samebyar och Sorsele kommun. Vi redogör gärna för hur vi uppfattar att modellen fungerar. En annan modell finns i Arjeplog. Sorsele kommun ser positivt på förslaget men anser samtidigt att en sådan lösning behöver belysas ytterligare innan en lagstiftning kan komma på plats.
Utredningen behöver mer tid och behöver ta ett helhetsgrepp kring uppdateringen av rennäringslagen
Sorsele kommun anser att hela utredningen av rennäringslagstiftningen måste beaktas för att få bästa möjliga förutsättningar att åstadkomma en långsiktigt hållbar lösning när det gäller rätt till upplåtelse av småvilt på statens mark ovanför odlingsgränsen. Sorsele kommun anser att utredningen om en ny renskötsellag behöver mer tid för att landa i färdiga förslag.
