Omtag kring kommunens tomma lokaler
Sorsele kommun arbetar nu med ett rejält omtag kring de lokaler som står oanvända – den så kallade ”lokalbanken”. Frågan är nu en stående punkt på kommunstyrelsens sammanträden för att säkerställa att den drivs framåt.
Vi har tidigare berättat om kommunens arbete med att kartlägga och analysera de lokaler som inte längre används, under vilket kommunstyrelsen har tagit beslut om avyttring av den gamla lärarbostaden. Arbetet har därefter gått långsammare under en period. Under den tiden har både kommunchef och fastighetschef varit föräldralediga, vilket har påverkat tempot i arbetet.
Kommunen nu gör ett mer samlat omtag för att driva arbetet framåt. Arbetet samordnas i en lokalgrupp bestående av kommunledningen och fastighetschefen, och kommunstyrelsen följer utvecklingen löpande. Målet är att så snart som möjligt ta beslut om lokalerna och på sikt göra en besparing. I arbetet behöver också verksamheterna fortsatt att se över sina behov för att använda de lokaler vi har så effektivt som möjligt.
Vilka lokaler står tomma?
Just nu omfattar lokalbanken bland annat Älvbrinken, delar av Solhem, stenskolan i Gargnäs och gamla tandkliniken. För somliga av lokalerna handlar det om att hitta externa aktörer som vill använda lokalerna. För andra kan det handla om att pröva om kommunen kan använda byggnaden på ett annat sätt. Ett exempel är Solhem, där kommunen nu utreder möjligheten att flytta viss verksamhet till byggnaden. En sådan lösning skulle innebära att verksamheter samlokaliseras och att lokalerna används mer effektivt.
Till ett par av lokalerna finns möjliga köpare och kommunen arbetar just med de frågor som behöver hanteras inför en försäljning. Men även när det finns en intressent är vägen fram till ett genomfört ägarbyte sällan enkel.
Hur går en försäljning till?
Kommunala fastigheter är sällan färdiga att säljas direkt. Ofta krävs flera förberedande steg innan en affär ens kan bli aktuell.
Det kan till exempel handla om att ändra detaljplanen för att möjliggöra en annan typ av verksamhet i byggnaden. Det kan också handla om att stycka av fastigheten, vilket i sig är en process som ofta tar upp mot ett år att genomföra.
Därutöver kan tekniska frågor behöva lösas. I många fall är kommunens byggnader kopplade till gemensamma system för fjärrvärme eller el. Om en byggnad ska säljas kan sådana system behöva separeras innan fastigheten kan överlåtas, vilket kan kosta upp emot en halv miljon kronor.
Totalt sett kan det innebära stora investeringar i avstyckning och ombyggnad, och risken är att marknadsvärdet i slutändan inte täcker de kostnader kommunen lagt ut.
Varför står lokaler tomma?
De lokaler som står tomma är sådana som våra verksamheter, som skola eller omsorg, inte längre behöver eller har råd att hyra. I stället för att de belastar den enskilda verksamhetens budget blir dessa i stället kommunchefens ansvar och placeras i den så kallade ”lokalbanken”. Att en lokal står tom är inte slutpunkten i processen utan tvärtom förutsättningen för att kommunen ska kunna ta nästa steg, som handlar om förtätning, försäljning, uthyrning eller rivning – de steg som i praktiken innebär att hela kommunen gör en besparing.
